
Efter Sicilien är Sardinien Medelhavets största ö, men den är ändå inte speciellt stor. Det tar ungefär 4 timmar att köra från norr till söder. De vackra vyerna växlar märkligt fort, som om så många landskap som möjligt fått vara med och dela på den lilla ytan.
Sardinien är inte som övriga Italien. Visserligen blev landet en del av Italien för 200 år sedan, men fortfarande är sarderna först och främst sarder och sedan italienare. Men även inom den lilla ön finns stora skillnader från ett område till ett annat. Två byar endast några kilometer från varandra kan se helt olika ut och det sardiska språket består i själva verket av flera olika dialekter. Vill man uppleva det "äkta" Sardinien så ska man bege sig tlll de bergiga trakterna som kallas Barbagia. Här är den sardiska kulturen som mest levande och här är fåraherde fortfarande ett av de vanligaste yrkena.
I de sardiska bergen doftar det av lavendel och timjan. Emellanåt dyker små byar, fruktlundar och arkeologiska utgrävningar upp. Öns våtmarker lockar rosa flamingor i tusentals och vid havet skymtar turkosglittrande klara vikar med ljusa vilda sandstränder och vindpinade, lena klippor.
Sardinien har också några områden som skruvar upp landskapets annars behagligt låga volym. Längst söderut breder den gamla feniciska staden Cagliari ut sig, med en ansenligt stor sommarbefolkning, och i öster ligger Costa Smeraldas kuststräcka som är jetsetarnas hemmaplan. Här kan du äta på öns dyraste och mest exklusiva restauranger medan du spanar ut mot pampiga lyxbåtar.